Söndag och open mic night

Åkte som sagt upp til Sarah och Callum igår eftersom jag hadde blivit bjuden på middag. Kruxket var att komma på rätt buss först. Dom som känner mig vet nog att jag inte är jättebra på att hålla koll på hvilka bussar / tåg som åker var, och när man skall ta buss 14, är det jobbigt när en 14 a dyker upp precis samtidigt och åker till et helt annat ställe! Men jag gick på rätt buss till sist!

Hos S & C fick jag öl, som vi drack medans vi förberedde maten. Riktigt trevligt var det, och jag fick massa beröm för hur jag klarar mig på det nya jobbet! Alltid kul att höra!

Sedan blev det middag: carrot and butternutsquash soup – som faktiskt var riktigt god, även om jag inte är nåt ihuga sopp-fan! Och så kyckling bröst innlindat i parmaskinka och parmesan med potatis och grönsaker till. Det skulle vara efterätt också, men vi var så mätta att vi nöjde oss med choklad istället!

Sarah visade mig kanelbull receptet från Nigella’s receptbok också, men det var icke godkänt hos mig! hon hade 3 påsar jäst, 2 ägg i degen, och gjorde kanelbullarna som en stor kanelbullskaka som man bryter av! ‘nähäpp’ sa jag, och skall ge Sarah ett riktigt recept på kanelbullar! (kardemumma var det heller inte i!)

C &S följde med mig inn till stan sedan, eftersom varken dom eller Pete tyckte det var så bra att jag tar buss och går hem aldeles ensam. Men det var ju bara trevligt. Vi tog bussen inn och hamnade mitt i Union Street. Det var meningen att vi skulle ta en sväng på the noose and monkey innan jag gick hem, men där hade dom bingokväll! Så där orkade inte vi sitta, utan vi gick till the Globe istället. Där hadde dom Kopparberg’s Cider, och open microfon night, så vi satte oss ner, förväntannsfulla för att lyssna på musik.

Först kom en gullig 70-åring (typ) med rutig skjorta, pressade grå byxor som satt jättehögt i livet, och spelade Shadows låtar på el-gitarr! Ganska så trevligt.

Sedan kom en 30 åring, satte sig vid pianot, och sa ‘I’m drunk…. and shit…. and this piano is really badly tuned’ Jorå, det stämde allt, men han spelade ändå. Och sjöng. Vi visste inte vad han sjöng, förrns halvvägs inn i sången då vi hörde ett par strofer från James Blunt’s goodbye my lover. Så det var den låten han sjöng. Men det lät inte så.

Följd av honom kom det två killar som skulle spela panthera. En på el gitarr, och en på akustisk som skulle sjunga. Dom spelade väl ok, fast inte ihop, dom spelade två olika låtar, lät det mera som, och killen på el-gitarr som spelade bäst stoppade ofta mitt i eftersom han var så generad av å stå där, vilket gjorde att han som sjöng och spelade dåligt stoppade och sa ‘kom igen nu da, vi spelar ju!’ och så satte dom igång att spela igen. Dom spelade bara en låt.

Sedan gick Sarah och Callum och jag, eftersom dom skulle hinna med sin buss, och Callum skulle dessutom jobba idag. Tror inte vi missade så väldigt mycket.

Jag därimot har ledigt idag! Och det är väl dags att klä på sig och hämta Pete på togstationen.. Fast inte förrns jag ätit frukost!